– Stockholms stad har för avsikt att pröva nya entreprenad- och samverkansformer i drift och underhåll och investeringsprojekt framöver!
Det säger Lars Jolérus, chef för anläggningsavdelningen vid Stockholms stads Trafikkontor, som nu går in som medlem i projektet Förnyelse i Anläggningsbranschen, FIA.
Fler och fler kommuner ansluter sig nu till FIA-projektet. Den senaste i raden är Stockholms stad som går in som medlem under våren.
 |
|
Lars Jolérus,
Stockholms stads Trafikkontor |
– Jag ser FIA som en viktig mötesplats och ser fram mot en utökad dialog med både andra beställare och representanter för konsult- och entreprenadledet, säger Lars Jolérus, som har för avsikt att delta i FIA-dagen på Clarion Hotel i Stockholm den 18 mars.
Han har jobbat på Trafikkontoret i Stockholm i tio år, de senaste tre åren som chef för anläggningsavdelningen. Ett stort och ansvarsfullt uppdrag som han hittills lyckats kombinera med rollen som trebarnspappa.
– Men visst är det svårt att få tiden att räcka till, säger han.
Anläggningsavdelningen, som i dagsläget sysselsätter 65 personer, handlar upp och projektleder egna investerings- och ombyggnadsprojekt samt deltar i projekt där staden är medfinansiär. Avdelningen administrerar även drift och underhåll av broar, tunnlar och belysning. Budgeten för 2010 är 880 MSEK, varav 500 till investeringar.
– Broar och tunnlar tar mycket av våra resurser i anspråk på såväl drift och underhålls- som investeringssidan. Stockholm har flest broar av alla kommuner i hela landet och många av dem är i behov av åtgärder, säger Lars Jolérus.
Dags att bryta traditionella mönster
Han konstaterar att Stockholms stads sätt att handla upp och driva anläggningsprojekt hittills följt ett mycket traditionellt mönster.
– Vi handlar upp projekten som utförandeentreprenader vilket innebär att vi detalj specificerar hur vi vill att saker och ting ska göras. Den anbudsgivare som ger lägsta pris tar i allmänhet hem kontraktet, förklarar Lars Jolérus.
En anledning till att utförandeentreprenaden fått en så dominerande ställning tror han har historiska orsaker.
– Tidigare drev vi många små projekt och då passade utförandeentreprenaden bra. Men nu när projekten tenderar att bli allt större och allt mer komplexa finns det goda skäl att se om man kan uppnå bättre resultat med andra entreprenad- och samverkansformer, säger Lars Jolérus.
Inom FIAs ram ser han fram mot att få diskutera upphandlings- och entreprenadformer med de stora statliga beställarna Vägverket och Banverket, som kommit längre i detta avseende, liksom med entreprenadledet.
– Vi vet att vi har flera stora och komplicerade projekt framöver, som exempelvis ombyggnaden av Slussen, där vi tror att vi måste titta på nya lösningar för att hålla kostnaderna nere. Partnering är en samverkansform som vi tittar på och vill lära oss mer om, säger han.
Kunskapen att driva anläggningsprojekt i en storstad
Vad kan ni bidra med till FIA-projektet?
– Jag tror att vi kan bidra med en hel del. Inte minst med kunskap om och erfarenhet av hur det är att driva anläggningsprojekt i en storstad och vilka mycket speciella hänsyn det kräver.
Stenhård satsning på kompetensförsörjning
Vad är din allmänna bild av anläggningsbranschen detta nådens år 2010?
– Att det är en sektor inom samhällsbyggandet som framöver måste jobba stenhårt med sin kompetensförsörjning. Vi och andra har svårigheter att hitta personer med rätt utbildning och kompetens i dag till olika uppdrag. Det är inte ens säkert att vi hittar dem på konsultmarknaden. Vi måste få fler unga och duktiga människor att välja anläggningsbyggande som inriktning i framtiden och det betyder nog att branschens aktörer måste ut och informera redan i grundskolan.
Ökad konkurrens behövs
– Min andra bild av sektorn är att konkurrensen generellt sett är för dålig. Ibland får man nästan känslan av att de stora entreprenörerna delar upp jobben mellan sig. På anläggningsmarknaden i Stockholm har vi dock fått in flera utländska entreprenörer nu. Banverket och Vägverket har marknadsfört stora projekt som Citybanan och Norra länken på kontinenten och det har gett effekt eftersom vi även kunnat peka på att fler stora projekt, som exempelvis Förbifart Stockholm, kan komma i framtiden.
Text: JOHAN A. LUNDBERG